Vi landade säkert på Sola igår kväll kl. 19.00. 5 vuxna, en 10-månaders, 5 resväskor, 6 handbagage, 1 vagn, 1 låda med kuddar, 17 flöjter och 4 par lilafärgade konsertskor. Väl på marken gick jag raka vägen till AVIS biluthyrning för att hämta ut bilnycklarna till turnébilen/turnébussen. Tjejen i luckan såg förvånat på mig och ropade till sin kollega (läses på nynorska): ”De som ska ha bussen är här nu”. Hon vände sig till mig och sade: ”Jag trodde ni skulle komma klockan åtta, går det bra att vänta?” -Knappast, sa jag. Vi har en bebis i sällskapet som inte har sovit sedan ett, så vi måste ha bilen nu. ”Ok, jag ska se vad vi kan göra” sa hon och tittar menande på sin kollega. Fixa deras bil NU!
”Vill ni ha GPS?” fortsatte hon. Jag svarar: -Ja gärna…åsså en bilbarnstol till en 10-månaders. Kollegan till tjejen i luckan hajade plötsligt till. (läses på nynorska med utländsk brytning) ”10 månader? Jag trodde den var 8 år.” Nej, fräser tjejen i luckan, 8 KILO” Suck…då var det bara till att vänta ännu längre. Men vår lilla kvartettmaskot höll ut och tillslut satt vi alla i minibussen märkt med stora feta AVIS-loggor och jag spenderade de första kilometrarna med att försöka hitta dragläge och lämpliga varvtal.
Den första turnédagen är snart över och den började tidigt må jag säga. 6.15 ringde väckarklockan och vi gav oss ut i morgonrusningen en timme senare. Dagens två föreställningar gick förvånansvärt bra och vår nya kvartettmedlem Pernille gjorde en strålande trots att hon tvingats lära sig vårt program med koreografi på mindre än 6 reptimmar.
Då vi spelat färdigt på den första skolan och vi i princip var färdigpackade tittade det försiktigt in två tonårstjejer som sa något på nynorska som i mina öron lät som: ”hysshkebyskeschyske dere?” Den danska delen i kvartetten rusar över till tonårstjejerna och säger: Undskyld? Tjejerna försökte på nytt: ”hysshkebyskeschyskejyss dere?” (tystnad) -Caroline! ropar vi i kör. Den norska delen av kvartetten kommer ner från ”logen” (flickornas omklädningsrum) och tolkar. Det visade sig att de av åldersmässiga skäl (de var för gamla) inte fick ta del av föreställningen och de ville därför att vi skulle spela något för dem. Visst kunde vi spela något för dem och in kommer inte två men fem stycken till synes tuffa tonårstjejer och sätter sig på de låga barnanpassade stolarna i gympasalen och ser på oss med förväntansfulla ögon. Vi sliter upp våra instrument igen och river av Kontrapunktus IX av Bach. De hade ett leende på läpparna ända fram till sista takt och vi kände oss som ett pojkband som just skrivit autografer back stage. Varför inte…vi får kanske ändra infotexten om föreställningen. Målgrupp: 6-10-åringar samt högpubertala tjejer i tidig tonår.