Synd å slarva bort möra

När jag var 1,5 år bestämde sig mina föräldrar och min moster och morbror sig för att ordna en extra liten sovstuga på landet som mormor skulle få alldeles för sig själv. Mormorsstugan. De hittade det perfekta läget. Mitt i ett litet berg mellan Storstugan och Lillstugan. Då var det bara till att spränga lite berg. Sagt och gjort, de bokade in man från Hallstavik som spränger i berg. Bergsprängaren från Hallstavik. De kom överens om tid och datum, inte allt för tidigt men lagom tidigt, runt sjusnåret en onsdagsmorgon. Bergsprängaren från Hallstavik dök upp redan vid fem…
Min pappa, som är den morgonpigga i släkten, gick yrvaket och mötte honom. Morn morn, sa pappa. Morn morn, sa bergsprängaren.

Paus

Paus

Paus

Så sa Bergsprängaren från Hallstavik: Ja, jag går upp fyra varje morgon…ty det är synd å slarva bort möra.

Själv gick jag upp fem över halv sex för att åka till Köpenhamn och repa med Woodpeckers inför Stavangerturnén…ty det är synd att gå miste om sovtid….